Hantverkare - Allt beträffande Hantverkare




Hantverksmästare och mästarbrev

Mästare-Hantverkare

Mästarbrev är ett erkännande av en hantverkares yrkesskicklighet. Mästare var tidigare och är fortfarande benämningen på de hantverkare som är de som har mycket stor skicklighet inom hantverkarens yrke. Mästarbrevet blir en garant för att hantverkaren kan hålla en hög kvalité och ger kunden en trygghet att personen är mycket kompetent.

För att kunna ansöka om ett mästarbrev måste hantverkaren uppfyllda ett antal villkor:

  • Mer än 6 års erfarenhet i yrket.
  • Vara yrkesverksam förtillfället.
  • Kunna bevisa sitt yrkeskunnande med ett arbetsprov - mästarprov. För vissa yrken räcker det med enbart tidigare avlagt gesällprov.
  • Visa på dokumenterade kunskaper i företagsekonomi som till exempel budgetering och bokföring.
  • Det ska vara mer än 2 år från det någon tagit Gesällbrev tills dessa man ansöker om Mästarbrev.
  • Betala cirka 6000 kr för Mästarbrevet varav hälften är ansökningsavgiften.


Att bli mästare för i tiden

Tidigare var en hantverkare tvingad att bli mästare för att kunna arbeta som egen företagare och för att erhålla mästarbrevet skulle ett mästarprov avläggas. Eftersom mästarna var de som hade rätt att självständigt utföra sitt yrke var alla gesäller och lärlingar tvungna att arbeta och lära sig yrket hos mästaren.

Antalet mästare reglerades av att endast de som godkänt som mästare av respektive skrå kunde självständigt utöva yrket. Kraven för att bli mästare kunde variera mellan olika skrå så, förutom mästarprovet, kunde den blivande mästaren ha krav på att ha en viss förmögenhet, ha egna verktyg mm. Flera av bestämmelser hade för syfte att begränsa antalet konkurrerande mästare inom ett hantverk.

En Mästarstämpel

Hantverksmästare

En mästarstämpel var en garant från mästaren om att varan hade hög kvalité.

Guldsmeder och silversmeder använde ett bomärke som stämpel och vissa mästare angav sina initialer som komplement eller ersättning till bomärket.

Mästare inom möbeltillverkning var tvingade att alltid sätta sin mästarstämpel på alla beställda varor för att visa att de var ansvariga för detta hantverk. Typen av mästarstämpeln som hantverkaren använt har varierat med tiden och initialt var det just mästarens initialer som handskrevs på möbeln. Senare användes initialerna tryckta på papper som kunder limmas eller fästas på möbelns under eller baksida. På mitten av 1700-talet brändes mästarstämpeln in i möbeln med hjälp av en upphettad metallstämpel. Även kunde en kallstämpel märke slås in i möbeln. För vissa finare eller dyrare arbeten kunde även mästarstämpeln kompletteras med ett skriftligt bevis på att föremålet kontrollerats och godkänts formellt av skrået.

Gamla kopparföremål och mässingsföremål kan också vara försedda med mästarstämplar med det har aldrig varit ett krav att stämpla mindre ädla metaller.